Myten om att storhandla: ett annat exempel på batchtänkande i vår vardag

Myten om att storhandla: ett annat exempel på batchtänkande i vår vardag

Har du dåligt samvete för att du inte veckohandlar på stormarknad? Sluta med det. Du behöver inte ha dåligt samvete. Den vedertagna sanningen om storköpets fördelar är en myt. För de flesta är det faktiskt bättre att inte handla på stormarknad utan det är mycket bättre för dig, din miljö och din plånbok att handla på det lokala närköpet.

Fredag eftermiddag på matvaruaffären är en plåga eller en social 'happening' för många. Antigen har vi tid och kan ta samtal med människor och känner tålamod i de olika köerna eller så kan det vara oerhört jobbigt; med hungriga barn, sambo, oändliga köer och utan inspiration för vad vi ska laga till middag. Oavsett, så slutar det ofta med att vi rullar ut på parkeringen med en välfylld vagn. Trots ansträngningen kommer vi faktiskt att slänga en hel del. Det slöseriet är grunden för mitt resonemang.

Jag tänker på att det här med storhandla inte är kanske speciellt ekonomiskt eller bra för miljö. Vi har sedan femtiotalet, kanske tidigare än så, påverkats genom reklam, hemkunskapsutbildning och tv att tro på att vi tjänar på att storhandla. Budskapet har varit att planera igenom veckas konsumtion och ta sedan bilen till stora köpcentrum för att veckohandla på bekostnad av små lanthandlare och allivsbutiker.

Tanken med planering och storköp är att delvis undvika att köpa sådant som vi inte behöver (planering) och sedan göra större inköp (batcher) av mat som fryses, torkas och förvaras. Problemet med detta är inte planeringen utan batchtänkandet. Vi köper 3 till priset av 2, fast vi inte behöver det tredje. Vi köper storpack så att bäst-före-datum hinner gå ut innan vi ätit upp allt. Vi köper storpack, då vi ändå har bilen med oss och orkar bära allt.

Enligt statistik slänger vi 100 kg fullt ätbar mat per person varje år.  Dessutom slänger matbutikerna mat för cirka 2 miljarder i Sverige. Ätbar mat. Det låter ju inte speciellt miljövänligt eller Lean.

Om vi istället handlar oftare, exemplvis varje dag, men mindre i vår lokala butik på promenadavstånd, utan långa köer, tjänar vi in förmodligen den lilla skillnaden i pris jämfört med stormarknad genom att slänga mindre. Dessutom behöver vi inte ta bilen. Den lilla butiken kan ha fler val men mindre storlekar om vi handlar där. Det viktiga är också att vi få en jämn förbrukning; vi ser när saker börjar bli dåliga i kylskåpet, vi kan justera nästa dags behov efter hur mycket som gick åt vid denna middag, frukost och eventuella matlåda.

Det är alltså bättre att lagra maten i butiken än hemma. Eftersom större batcher innebär att vi måste ha större frysar, större kylskåp och skafferier, vilket innebär i sint tur mer energiåtgång både när vi tillverkar hus och kylskåp. Det innebär också större energiåtgång vid drift av större kylskåp och större hem för att rymma dem större kylskåpen. Bättre att ha små kylskåp som är mer fyllda varje dag. Dessutom genom att handla lokalt så slipper vi ta bilen till storköp.

Det är sanslöst hur vi lyckats lura oss själva att stordrift alltid ger billigare och att batchtänkande fungerar i våra hem, när det inte ens längre anses fungera i industrin. Det här med storhandla skulle säkert fungera, och fungerar, om vi är själlösa robotar som bara köper det som vi har på inköpslistan och att det inte händer en massa oväntade saker under veckan som att vi blir bort bjuden på middag eller sugen på take-away eller att det fanns en variation i kvalitet och hållbarhet på det som vi köper.

Jag vill att vi slutar omedelbart att lura oss själva och våra barn i skolan på hemkunskapslektionen. Köp mindre, men oftare hos dina lokala matvaruleverantörer. Du och miljön tjänar förmodligen på detta, eftersom den rationella konsumenten inte finns. När det gäller planering så kan vi fortfarande planera veckovis och därigenom inte köpa sådant som vi inte behöver. Men planen justeras efter den verkliga förbrukningen hemma och därefter köper vi det som vi behöver nästkommande dag.

Not: Idén till det här inlägget är tidigare publicerad på bloggen "viktiga frågor" 20 december 2012.

0 Kommentarer

0 Kommentarer :