Inom både industrin och inom akademin använder vi oss av termen försörjningskedja eller nätverk för att beskriva flöden och relationer mellan oss och våra kunder och leverantörer. På engelska och även på svengelska används uttrycket supply chain. Men även där använder vissa ordet network ibland. Idag reflekterar jag lite över termen och hur man skulle kunna använda sig av detta. Frågan är helt enkelt är om vi borde använda oss av begreppet kedja eller nätverk?

Jag presenterade (här) min avhandling i på University of Reading veckorna innan jag skulle försvara min avhandling vid min disputation. En av frågorna under den påföljande frågestunden var om jag tycker att det är 'supply chains' eller 'supply networks' som är den bättre termen. Jag svarade något fegt att jag kan tycka att termen ”network" skulle kunna vara bättre men att jag har valt att använda ”chain” eftersom den mesta litteraturen använder den. Till detta fick jag kommentaren att det var en feg inställning och att vi borde inom bygg betrakta det som nätverk. Nu när jag har funderat på frågan så inser jag att den term som bör användas är beroende av vilket perspektiv vi väljer. Nätverk som term passar bra när vi ska beskriva relationer, kopplingar, möjliga vägar. Termen kedja passar bra när vi ska beskriva eller förbättra en viss produkt som tillverkas.

Ofta visualiserar vi våra försörjningskedjor som ett rotsystem eller träd (se bland annat bilden på Är försörjningskedjan inom bygg verkligen fragmenterad?). Detta stämmer också innan vi ska tillverka vår produkt inom bygg. Låt oss ta rollen som beställare. När projektet startar har vi flera möjliga vägar att gå både beroende på vilken entreprenadform vi väljer men också vilken huvudentreprenör och konsult vi ska använda. På samma sätt, i anbudsfasen, använder sig entreprenören sig av sitt nätverk av underentreprenörer och material leverantörer för att få ett anbudspris. Flera tänkta underentreprenörer och leverantörer lämnar pris och övriga villkor. Nätverket är fortfarande löst sammansatt. När beställaren upphandlar entreprenör upphör nätverket att avspegla verkligheten och vi får en kedja. På samma sätt i näst följande steg uppströms när en entreprenör upphandlar underentreprenörer och leverantörer. Vid upphandling formeras kedjan.

På samma sätt när en tänkt produkt består av ett nätverk av tänkta resurser som skulle kunna tänkas leverera delkomponenter, men vid leverans formeras det till en kedja. Den fysiska leveransen, eller till och med informationspaketet (exempelvis en ritning) görs de facto av en viss resurs och då skapar de resurser en kedja i ett tänkt nätverk. Det är alltså ett nätverk som sedan formerar en kedja vid upphandling. Då skulle bygg skilja sig på det sättet att eftersom kontrakten formeras vid varje projekt pendlar försörjning mellan nätverk och kedja. Medan exempelvis den tillverkande industrin arbetar med längre tid på kontrakt (eftersom man kan tillverka liknande produkter efter en fastställd specifikation) så pendlar den inte lika ofta mellan nätverk och kedja.

Med andra ord så fungerar termen nätverk bra när vi ska beskriva relationer, maktförhållanden, en tänkt produkt eller ett framtida behov. Termen nätverk fungerar också bra om vi ska beskriva alla underentreprenörer och leverantörer på en gång. Det används vanligtvis genom exempelvis bill-of-material diagram. Men termen kedja fungerar bra när vi ska beskriva eller analysera förhållanden vid leveransen av en viss produkt eller projekt.