En del är missnöjda med att jag använder begreppet vetenskapligt tänkande i min definition av Lean. Kritiken går ut på att jag försvårar Lean och att det skulle räcka med att beskriva det som strukturerat. Jag håller inte med.

Bilden ovan är taget av Luc Viatour / www.Lucnix.be

I min enkla definition av Lean (den hittar du här) så beskriver jag inte det enbart med innehåll som strukturerad uppföljning eller systematiserat förbättringsarbete. Jag tycker att det finns mer i vetenskapligt tänkande att hämta förutom systematiken. Idéer som att basera beslut på fakta, standardisering, tillåtelsen att ifrågasätta och att ompröva kan vi också tillämpa. Vad är då vetenskapligt tänkande enligt min filosofi?

Vetenskapligt tänkande är att, på ett systematiserat sätt, samla information om vår omvärld för att försöka förstå och katalogisera det. Med hjälp av den informationen kan vi skapa en modell av verkligheten, som gäller tills något annat påvisas.

Den första delen handlar om att vi medvetet går ut och samlar empirisk data. Empiri innebär att vi samlar data genom observation. Det innebär att vi inte går ut på måfå och samlar data, utan att vi gör det i ett visst syfte. Det vill säga vi har en idé om hur det borde fungera, eller att det finns problem som ska lösas. Ofta finns det en hypotes, eller ett antagande, om hur det borde fungera. Så är det exempelvis om vi har en svarv som inte fungerar som den ska. Vi tror något (smörjning, spån, etc) orsakar avvikelsen och så börjar vi samla information om stopptider, materialtyp och arbetssätt för att kunna få en helhetsbild.

Sedan skapar vi en modell av hur vi tror att det fungerar och den världsbilden gäller tills motsatsen bevisats. Detta gör vi genom ytterligare observationer som förkastar vår modell, eller teori. Det innebär att vi ska ständigt ompröva vår syn baserat på fakta. Detta skiljer sig från att tro på något. Religion är ett exempel, där vissa sanningar anses vara så grundläggande att de inte behöver bevisas. Men vi behöver inte gå så långt. Inom industrin tror vi ofta saker om våra anställda, maskiner eller kunder, samtidigt som data skulle säga något annat.

I bland beskrivs detta synsätt att vi ska ifrågasätta som att det ska vara “högt till tak”, det vill säga att alla tillåts ifrågasätta, även chefens teori. Därför kan det vara bättre med mindre hierarki i organisationer, eftersom du kan få fram andra hypoteser som kan prövas istället för att tro på något.  Samtidigt låter man “fakta” tala för sig och det gör det mindre stigmatiserat att ifrågasätta någon.

Detta synsätt passar också in när vi pratar om standard inom Lean, det vill säga att ett visst arbetssätt gäller tills vi vet något annat, något bättre och först då gäller den nya standarden. Detta schema är jämförbart med hypotesprövning inom forskning.

Det är alltså inte bara det systematiserade arbetssättet vi kan ta med oss från forskningen. Det är också att basera beslut på fakta, standardisering, tillåtelsen att ifrågasätta och att ompröva. Om du vill förstå lite mer om synen på vetenskap och olika vetenskapsgrenar kan jag rekommendera SR filosofiska rummet avsnittet vetenskapskriget från söndag den 6 Januari 2013.