En bokrecension av The year without pants: Wordpress.com and the future of work (Svensk titel: ej utgiven på svenska) av Scott Berkun, ISBN: 978-1-118-66063-8, Inbunden (Pris: $16,93 på Amazon.com, 145 kr på adlibris.se).

Jag har följt Scott Berkun under några år både som författare och twittrare. Till och med min hemsida är inspirerad av hans (här). Jag har också tidigare recenserat en av hans böcker (här). Det kan därför hända att jag är lite partisk. Ha detta i åtanke.

Boken kan läsas ur tre perspektiv. Det första perspektivet är hur Wordpress.com som bolag är organiserat och hur det framgångsrika företaget utvecklar plattform för webb-kommunikation. Från början var Wordpress främst ett verktyg för bloggare men har utvecklats med tiden och är idag den marknadsdominerande applikationen. Det andra perspektivet är en beskrivning av en företagskultur och visar ett exempel på hur man kan arbeta med att skapa en stark företagskultur. Det tredje perspektivet är hur framtidens arbete kan se ut, främst för tjänsteproducenter, där arbetskraften finns globalt och det är inte lika viktigt att ha ett faktiskt kontor eller fast geografisk plats. Eftersom de flesta företag, även de som tillverkar produkter, har en hel del tjänsteproduktion (produktutveckling, marknadsföring, ekonomi, stabsfunktioner) så handlar det egentligen om alla företag. Bokens titel syftar också till det sistnämnda perspektivet. Om man inte är på ett kontor med andra så kan man ju lika gärna arbeta utan byxor.

Den som är i IT-branschen, men även för andra, är boken en intressant betraktelse över Wordpress (egentligen Automattic Inc.) organisation. Arbetsgrupperna är ofta inte fler än fem personer och det finns ingen tydlig struktur på vad gruppen ska prioritera eller om den ska arbeta med nyutveckling eller underhåll (vilket leder till att de flesta arbetar med nyutveckling). De centrala IT-verktygen och möjliggörare för distribuerat arbete är chatten (e-mail används i princip inte internt), där chatt-historiken är sökbar och transparent för alla och ett bloggverktyg där alla på företaget arbetar med frågor och svar (också sökbar och transparent). Grupperna är själva ansvariga (i alla fall delvis) för underhåll och support för de funktioner som utvecklats. Denna organisation innebär ibland dubbelarbete (vilket förekommer även om man är organiserat traditionellt) och att två grupper utvecklar samma sak. Men det bryr sig inte ledningen om utan uppmuntrar grupperna att jobba vidare. Idén är inte ny; redan i boken In search of Excellence av Tom Peters och Bob Waterman (1982), liksom Lee Iacocca (1984) i Iacocca: An Autobography, beskrev nyttan av att ha internkonkurrens. Istället för att försöka organisera för att förhindra internkonkurrens så lät man det blomstra och belönade sedan den som lyckades.

Berkun gör också en bra beskrivning av en longitudinell (det vill säga att den följer en utveckling över tiden) fallstudie som skulle göra många av mina forskarkollegor och mig avundsjuka, både med hänsyn till läsbarhet och tillgång till data från ett sådant företag. Det är en bra beskrivning med bilder och ord, som varvas med egna tankar och analyser av situationer. Själva hantverket i beskrivningen ger en bra känsla av vad som pågår på Automattic och ger läsaren möjlighet att själv göra en analys parallellt med Berkuns analys. Precis som en fallstudie skall vara.

Det enda är att jag saknar att Berkun kunde utveckla sina tankar kring organisationen av ett tjänsteproducerande företag lite mer. Han har två kapitel (Future of Work, Part I och Part II) som är en sammanställning av analys och reflektioner hur företag kan tänkas komma att organisera sig i framtiden. Detta blir då lite mer spekulativt men inte så förankrat i den fallstudie som han beskriver utan mer generella betraktelser. Det innebär att den gedigna beskrivningen inte stöder dessa spekulationer riktigt tydligt och det blir nästan som en reklampaus för bra idéer som Berkun samlat på sig, snarare en riktig analys. Även om Berkun själv skriver att de som siar om framtiden oftast har fel hade det varit givande att få sådana tankar från honom.

Min rekommendation blir Läs (men låna gärna på bibliotek).