Min första kärlek hette Barbro. Eller egentligen var Barbro bibliotekarie på, Folkets Hus i Karlsborg, biblioteket som jag blev förälskad i. Men hon blev en central figur i vår relation under nästan tio år. Hon blev en slags tolk mellan mig och biblioteket, eller kanske rent av ett förkläde. För utan henne som förkläde hade passionen kunnat sluta hur som helst, efter den där första kvällen. Den där kvällen när jag stapplade in och frågade: "Om det var här man kunde låna böcker?" Det måste ha sett lite roligt ut. En pojke på drygt en meter som stod storögt mellan ett par tusen böcker och frågade undrande kvinnan bakom disken om detta var det mystiska stället där man inte behövde betala för böckerna. man kunde bara ta dem hem.
Efter lite fixande med bibliotekskortet, som jag noggrant hade med mig därefter varenda gång (ofta två gånger i veckan) en, så var det bara att välja. Max tre seriealbum, men i övrigt var det fritt fram. All världens kunskap på ett ställe. Fantastiskt! Samtidigt hade jag redan tidigare haft en affär med böcker. Båda mina föräldrar var flitiga läsare ur arbetarklassen och satte ett stort värde på böcker, kunskap och bildning. Väldigt tidigt förstod jag också att det fanns makt kopplat till böckerna. Samtidigt som böcker inte var begränsade på samma sätt som film eller teater då allt utspelades i mitt huvud, med min egna fantasi som den enda begränsningen.
Bibliotek är, har har jag förstått senare, mycket större än jag och min löjliga förälskelse. Bibliotek är en symbol för demokrati och för en tanke om att alla ska få samma möjligheter här i livet. Demokrati-genom att alla får en chans att ta del av vilken åsikt som helst, eller nästan vilken åsikt som helst i alla fall. Bara genom att skaffa kunskap kan vi bilda oss en uppfattning och samtidigt låta oss påverkas av andras tankar och det gör att vi utvecklar våra egna. De riktigt stora genierna kommer att söka fram information och kunskap oavsett bibliotek, men det är den stora mängden av oss vanliga människor som behöver den här extra 'pushen' för att ta sig vidare, förkovra oss och utveckla oss själva.
Bibliotek är mycket viktigare än jag tidigare tänkt på, speciellt nu när många ur medelklassen, som jag, har råd att köpa de böcker vi vill ha i vårt lilla egna bibliotek och slutar gå till bibliotek. Då kommer det att väckas frågor om vi verkligen ska ha statligt subventionerade bibliotek som ingen besöker, men då glömmer vi bort dem som inte besöker biblioteken, men som borde det. För deras skull måste vi behålla biblioteken.
För jag och mitt bibliotek har hittat till varandra igen efter en separation på cirka tjugo år. Någon gång vid tjugo års ålder när jag började få inkomster så började jag köpa de böcker jag ville ha. Böcker, musik och filmer; allt började jag köpa och samla. Jag ville ha dom hemma i mitt eget bibliotek. Ja, jag ville självklart ha ett eget litet bibliotek. Samlandet fortsatte till ungefär för tre år sedan, en sommardag på Gotland i Almedalen, då jag såg en stor banderoll på biblioteket där: "Här har vi fri tillgång till information"
För så var det, insåg jag då. Biblioteket i Alexandria hade byggts upp igen; Internet. Här fanns all tillgänglig information. Sedan har det tillkommit plattformar som förenklar tillgång, distribution och åtkomst, såsom spotify, kindle, netflix och ebrary. Allt finns tillgängligt på internet och jag har släppt tanken om att äga artefakter och har inte sedan dess köpt en bok, dvd-film eller cd-skiva. Då insåg jag också att biblioteken kommer att bli än viktigare; delvis för att låta alla få tillgång till kunskapen på internet, men också för att sortera och katalogisera så att vi andra lättare kan hitta. Det blir vår nästa utmaning. Att hitta i den exponentiellt växande kunskapsmassan. Där behövs våra bibliotekarier också mer än någonsin.
Inget har egentligen förändrats; det behövs hårdvara (papper eller surfplatta) och en peng (köpa bok eller E-bok) för att få tillgång till samma möjligheter och ett rikare själsligt liv. Så krama din bibliotekarie, Köp inte nästa bok, utan låna den på biblioteket istället. Elektroniskt går också bra. För demokratins och jämlikhetens skull, men också för att någon fler pojke eller flicka kan stapla in i ett bibliotek och undra storögt vad det är för fantastiskt ställe där man får låna utan motprestation.
Not: Detta inlägg är tidigare publicerad på bloggen viktiga frågor.